Resan framåt: Ett slut för hivepidemin
Nästan tio år har gått sedan Ophelia Haanyama skrev Ophelias resa, om sitt liv och sin aktivism som hivpositiv kvinna. Resan framåt ger en uppdaterad bild av den globala kampen mot hiv/aids.
LÄS MER
Nästan tio år har gått sedan Ophelia Haanyama skrev Ophelias resa, om sitt liv och sin aktivism som hivpositiv kvinna. Resan framåt ger en uppdaterad bild av den globala kampen mot hiv/aids.
av Lena Sohl
Vad innebär det att klassresa i Sverige i dag? Och vad är det som gör den uppåtgående klassresan till en samhällelig favorithistoria? Det är teman i Lena Sohls doktorsavhandling om kvinnors uppåtgående klassresor i det svenska välfärdssamhället.
Hur är det möjligt att toleransen i Sverige mot flyktingar och invandrare ökat de senaste två decennierna, samtidigt som främlingsfientliga politiska krafter vuxit sig starkare? Och hur ska vi förstå den populistiska nationalismens återkomst i Sverige och övriga Europa?
av Klara Arnberg, Tommy Gustafsson
Under hela 1900-talet har ny populärkultur ofta följts av moralpanik: en stark oro, rädsla och upprördhet. Filmkyssar, Stålmannentidningar och tv-spelsvåld har anklagats för kommersialisering, amerikanisering, sexualisering och våldsförhärligande.
Hur påverkas ett politiskt parti av att leva i skuggan av en partihistoria som uppfattas som en tung belastning? Vänsterpartiet och dess föregångare SKP/VPK tvingades under flera decennier att försvara sin demokratiska trovärdighet och freda sig mot anklagelser om att inte ha gjort upp med sin historia.
av Ragnar Haake
”Kan man ge några skäl för att en annan människa bör lägga sig till med vanan att läsa böcker, kan man försvara att man själv ägnar sitt liv åt att göra det?”
Det frågar sig en tjugotreårig Sven Lindqvist i DN-artikeln ”Varför litteratur?” – publicerad i april 1955, bara dagar innan hans debutbok Ett förslag ges ut.
I Frihetskonst undersöker Ragnar Haake hur den unge författaren hanterar detta tvivel i sina första böcker.
av Anna Friberg
När rösträtten vunnits skulle dess demokratiska principer genomsyra hela samhällslivet. För socialdemokratin var detta en central del i byggandet av det nya folkhemmet.
av Paulina de los Reyes, Irene Molina, Diana Mulinari
Antologin Maktens (o)lika förklädnader tar upp
det problematiska förhållandet mellan feminism, etnocentrism och rasism från varierade infallsvinklar. Den kan läsas som en postkolonialt inspirerad lägesrapport om Sverige i början av det nya millenniet. Även om tystnaden kring rasism är och har varit en marginaliserad fråga inom den svenska feministiska forskningen, visar flera texter i denna antologi att rasismen är en nyckelkategori för att förstå nutida former av social differentiering.
Ekonomhistorikern Paulina de los Reyes, kulturgeografen Irene Molina och sociologen Diana Mulinari skriver och forskar om feminism, rasism och makt utifrån ett postkolonialt perspektiv.
Varannan damernas, jämställdhetslagen, pappamånad, kvinnofridsreformen, jämställdhetsintegrering och en statsminister som säger att han är feminist …