av Josef Pallas, Elena Raviola, Barbara Czarniawska
Baserat på dagböcker, observationer och intervjuer med människor som representerar dryg 30 olika välfärdsyrken och professioner berättar författarna om hur ett helt samhälle ställde om, och hur det dagliga arbetet kunde fortgå, under pågående pandemi.
2010 inför Alliansregeringen arbetslinjen i svensk integrationspolitik. Med den så kallade etableringsreformen sker den största förändringen av politikområdet sedan 1970-talet. Då blir Arbetsförmedlingen ansvarig myndighet för flyktingmottagandet och privata företag ges en större roll i utförandet av politiken. Följden blir ökad marknadsorientering, införande av valfrihetssystem, villkorad aktiveringspolitik samt genomgripande organisatoriska förändringar.
av Lena Lennerhed, Anders Burman
Politik, filosofi och estetik på 1960- och 1970-talen.
av Ulf Stahre
Stockholm har under det senaste halvseklet genomgått en radikal förändring. I syfte att skapa en funktionell och konkurrenskraftig storstad har stora ingrepp skett i stadsmiljöerna. Detta har orsakat konflikter med snabbt formerade rörelser som motsatt sig utvecklingen.
av Lena Sohl
Vad innebär det att klassresa i Sverige i dag? Och vad är det som gör den uppåtgående klassresan till en samhällelig favorithistoria? Det är teman i Lena Sohls doktorsavhandling om kvinnors uppåtgående klassresor i det svenska välfärdssamhället.
Hur är det möjligt att toleransen i Sverige mot flyktingar och invandrare ökat de senaste två decennierna, samtidigt som främlingsfientliga politiska krafter vuxit sig starkare? Och hur ska vi förstå den populistiska nationalismens återkomst i Sverige och övriga Europa?
av Klara Arnberg, Tommy Gustafsson
Under hela 1900-talet har ny populärkultur ofta följts av moralpanik: en stark oro, rädsla och upprördhet. Filmkyssar, Stålmannentidningar och tv-spelsvåld har anklagats för kommersialisering, amerikanisering, sexualisering och våldsförhärligande.
Hur påverkas ett politiskt parti av att leva i skuggan av en partihistoria som uppfattas som en tung belastning? Vänsterpartiet och dess föregångare SKP/VPK tvingades under flera decennier att försvara sin demokratiska trovärdighet och freda sig mot anklagelser om att inte ha gjort upp med sin historia.
av Ragnar Haake
”Kan man ge några skäl för att en annan människa bör lägga sig till med vanan att läsa böcker, kan man försvara att man själv ägnar sitt liv åt att göra det?”
Det frågar sig en tjugotreårig Sven Lindqvist i DN-artikeln ”Varför litteratur?” – publicerad i april 1955, bara dagar innan hans debutbok Ett förslag ges ut.
I Frihetskonst undersöker Ragnar Haake hur den unge författaren hanterar detta tvivel i sina första böcker.
av Anna Friberg
När rösträtten vunnits skulle dess demokratiska principer genomsyra hela samhällslivet. För socialdemokratin var detta en central del i byggandet av det nya folkhemmet.