Atlas Akademi

Integrationen och arbetets marknad

av Jennie K Larsson

2010 inför Alliansregeringen arbetslinjen i svensk integrationspolitik. Med den så kallade etableringsreformen sker den största förändringen av politikområdet sedan 1970-talet. Då blir Arbetsförmedlingen ansvarig myndighet för flyktingmottagandet och privata företag ges en större roll i utförandet av politiken. Följden blir ökad marknadsorientering, införande av valfrihetssystem, villkorad aktiveringspolitik samt genomgripande organisatoriska förändringar.


LÄS MER

En stad för de många eller för de få

av Ulf Stahre

Stockholm har under det senaste halvseklet genomgått en radikal förändring. I syfte att skapa en funktionell och konkurrenskraftig storstad har stora ingrepp skett i stadsmiljöerna. Detta har orsakat konflikter med snabbt formerade rörelser som motsatt sig utvecklingen.


LÄS MER

Att veta sin klass

av Lena Sohl

Vad innebär det att klassresa i Sverige i dag? Och vad är det som gör den uppåtgående klassresan till en samhällelig favorithistoria? Det är teman i Lena Sohls doktorsavhandling om kvinnors uppåtgående klassresor i det svenska välfärdssamhället.


LÄS MER

Sverige åt svenskarna

av Marie Demker Marie

Hur är det möjligt att toleransen i Sverige mot flyktingar och invandrare ökat de senaste två decennierna, samtidigt som främlingsfientliga politiska krafter vuxit sig starkare? Och hur ska vi förstå den populistiska nationalismens återkomst i Sverige och övriga Europa?


LÄS MER

Med historien som motståndare

av Petter Bergner

Hur påverkas ett politiskt parti av att leva i skuggan av en partihistoria som uppfattas som en tung belastning? Vänsterpartiet och dess föregångare SKP/VPK tvingades under flera decennier att försvara sin demokratiska trovärdighet och freda sig mot anklagelser om att inte ha gjort upp med sin historia.


LÄS MER

Frihetskonst: författarroll och modernitet genom Sven Lindqvists tidiga författarskap

av Ragnar Haake

”Kan man ge några skäl för att en annan människa bör lägga sig till med vanan att läsa böcker, kan man försvara att man själv ägnar sitt liv åt att göra det?”
Det frågar sig en tjugotreårig Sven Lindqvist i DN-artikeln ”Varför litteratur?” – publicerad i april 1955, bara dagar innan hans debutbok Ett förslag ges ut.
I Frihetskonst undersöker Ragnar Haake hur den unge författaren hanterar detta tvivel i sina första böcker.


LÄS MER