Stark och gripande reportagebok om Afghanistan

Den prisbelönte journalisten Thord Eriksson återkommer med en ny bok om Sverige och Afghanistan. Det är något genant att vi från svensk sida förefaller ligga i bakkant här är berättelsen om de som kom hit, de som lämnades kvar och de som tvingas ut ur Sverige. Om vårt lands självbild och en politisk verklighet i snabb förändring.

Tidigt sommaren 2021 sprider sig oron bland afghanerna som arbetar på Sveriges ambassad i Kabul. Talibanerna är på offensiven och andra länder förbereder sig redan för att kunna hjälpa afghaner att lämna landet. Men inte Sverige. ”Två av våra städare har uppvisat stämplade hotbrev”, skriver den svenska ambassadören till ett semesterdåsigt UD i slutet av juli. Reaktionerna uteblir, och beslut om evakuering fattas först efter att talibanerna gripit makten.

När Thord Eriksson börjar skriva den här boken kretsar hans frågor om den motvilliga räddningsinsatsen. Frågorna blir allt fler när Sverige, innan det sista räddningsflyget ens lyft från Kabul, åter började fatta beslut om att utvisa afghaner. Några räddas i ena riktningen medan andra ska skickas tillbaka i den andra. Hur är det möjligt?