”Kalla mig landsortsgrabb”

Atlas samarbetar sedan tidigare med den eminenta podcast-duon Kulturens ABC. Vi ställde några snabba frågor till demonpodd-makarna Cecilia Suhaid Gustafsson och Caisa-Stina Forssberg.

 

1) Namnet på er podd är Kulturens ABC. Vad handlar egentligen Kulturens ABC om och varför gör ni detta?
– Vi fick idén till Kulturens ABC eftersom Cecilia är en mycket teknisk person som tidigt fattade galoppen med det här med poddar.

Efter visst tjat så upptäckte även den smått teknikfientliga Caisa detta medium. Det som slog oss då var att det var en oerhörd manlig dominans inom detta område. Män som tog plats och “tjötade gott” helt enkelt.

Eftersom ingen av oss är någon blyg viol och att vi faktiskt tycker att det är festligt att just “tjöta gott” så tänkte vi: Vi kör!

Eftersom vi båda är kulturarbetare i ett kulturfientligt klimat så var ämnet självklart. Sen visste vi inte riktigt hur många bokstäver det fanns i alfabetet, men det visade sig ju vara jättemånga, så ämnesbrist blev det aldrig.

Helt enkelt Kulturens ABC.

Hur som helst har vi valt detta skrå. Vi förhåller oss till de vedermödor som man som kulturarbetare kan stöta på. Idén med Kulturens ABC är att det ska vara bjussigt. Högt och lågt, personligt och allvarligt.

 

2) Vilka är ni? Berätta!
– “Kalla mig landsortsgrabb” har vi som paroll, för att citera mustiga män… 🙂 Vi kommer båda från Norrlans djupa skogar, med dess svårmod och stickiga tallbarr. Två tösabitar med drömmar som lärde känna varandra på gymnasiet där vi båda högmodigt hade valt danslinjen.

Men eftersom vi är bejakare av det goda livet så blev vi snabbt för tjocka och var tvungna att lägga balettkarriären på hyllan. Caisa utbildade sig till aktris på Teaterhögskolan i Göteborg. Cecilia virrade runt i studentlivet några år för att sedan, även hon, hamna i Götlabrötet för att utbilda sig till producent.

Så tog vår kärlek ny fart på västkusten. Vi käkade tonfiskröra och låg med tveksamma personer för allt vad tygen höll, och så har det fortsatt. Nu är vi äldre, oklokare – med en kvar i den norrländska myllan och den andra i samboliv.

 

3) Era bästa bok/kulturtips?
– Att konsumera så mycket kultur som möjligt! För att hålla sig fri i tanken helt enkelt. Självklart har Caisa en fäbless för teater och Cecilia älskar ju modern dans, men både obskyr ljudkonst och klassisk oljemålning går ner i våra laktosintoleranta magar.

Om man nu klipper med den stora siluettsaxen så är det många som är så rädda för det härliga med kultur. Det kan vara så att många människor kånkar på det förhatliga “förstå-sig-på-oket”. En behöver inte förstå!

En kan tänka själv och högakta sin egen upplevelse. Vi drar en parallell till sport: Om en inte har någon aning om varför det plötsligt blir hörna i fotbollsmatchen så gör inte det något. Det kan vara festligt att titta ändå. Det gröna gräset, spelarnas teknik, färgerna på tröjorna, kanske en snygg målvakt…. Lite så.

Så bort med alla ok säger vi! Vad det gäller litteraturen så är vi ju väldigt inne på, tack vare samarbetet med Atlas, Martina Montelius!

Noveller och poesi. Serieböcker och gamla greker. För att lära sig att lita till sin egen upplevelse och hålla tanken fri! Ja, vi vet att detta är tjat, men tjatas ska det, som flickan sa…!

 

4) Vågar ni sia om kulturens framtid?
– Tja…? Vette fan…

I dagens kulturskymning så slängs vi dagligen mellan förtvivlan och hopp. Revolution och maktlöshet.

Detta måste det bli ändring på! Vi måste bort från det vinstdrivande entreprenörssamhället innan våra små själar går i kras och alla människobarnen skriker i sina kuddar och spyr trasor i sin ensamhet. Men vi är inga dysterkvistar! Vi måste tro på teatern, bildkonsten, litteraturen, poesin och dansen.

Vi måste tro på museer och bibliotek. På konsertsalar och tillgång för alla.

Vi måste tro att kulturen åter skall lysa i hjärtekammarens nedsläckta kristallkrona!

 

Dixi!
Amen!

 

Hör senaste avsnittet om Ingens mamma här

Kategorier: